Eye flyttar hem


Då var dagen D här, i söndags hämtade vi hem Eye som nu ska tillbringa resten av sitt liv tillsammans med oss. Från uppfödaren Mari Jomgart på Jomgarden´s Kennel fick vi med ett valppaket med bland annat en jättefin blå filt med Eyes kennelnamn på.

Från pappa Frasses ägare fick vi ytterligare ett paket med lite smått och gott :).

Eftersom de två andra valparna hämtats tidigare på dagen var valpis rätt trött. Han började med att skrika i 10 minuter så vi bestämde att det är bättre han får sitta i knät. Hela resan hem satt han flämtade av stress och även resten av natten så den lilla stackarna fick väl kanske en chock eller något. Det blev inte mycket sömn för varken honom eller oss. Tur att vi i måndags var lediga båda två och bara var hemma och tog det lite lugnt. Här kommer några bilder från frukosten på trallen.

På kvällen hade jag bokat tid på Hundsimmet till tjejerna. Och eftersom Niclas åkt bussen till Bålsta för att springa innan så fick Eye sitta själv i bur i bak. Jag var lite orolig för hur detta skulle gå. Den lille herrn har en stor egen vilja det är det jag uppfattat dessa två första dagar tillsammans med honom. Och mycket riktigt när man stänger in honom så upplever jag att han blir upprörd för att vara instängd, kanske kombinerad med lite stress också. Så han börjar upprört skrika lite och håller på ett tag (med risk för tinnitusvarning), själv tänker jag att jag måste låta det gå ett par minuter till för att se om det lägger sig eller inte. Och ungefär efter 18 minuter så tystnar han och lägger sig, visserligen flämtande men inte lika upprörd.

Här sitter vi och väntar på Niclas som skulle möta upp oss på Hundsimmet.

Eftersom det är hans första dag hos oss så tänkte jag inte att han skulle på pröva på att simma men att vara med på simmet och se lite hur han reagerar på vatten och på de två övriga som ”ljudar” rätt ordentligt av förväntan. Men han skötte sig exemplariskt. Nyfiken, kanske lite försiktigt upp på rampen vid duschen, men satt lugnt och fint och bara väntande.

Sedan prövade vi ut en av flytvästarna för att se vad han tyckte om det. Han försökte väl bita av sig remmen som hängde i fram men i övrigt gick det väldigt bra.

​Och sedan har han och Penny funnit varandra. Hon leker kanske lite för våldsamt i bland så då får man hejda henne. Men han har ett sånt härligt barnsligt kroppsspråk som inte blir osäker på. Jättehärligt att se.


​​​​​​Den enda han inte charmat än är såklart Paddan :). Inte så lättlurad den damen inte. Första promenaden tillsammans, det var jag som höll i kopplen, råkade han komma lite för nära henne så hon var tvungen att visa hela garnityret och säga till honom. Dålig matte som inte hade koll. Efter det höll han sig på respektfullt avstånd. Jätteduktig kille.

Vi har låtit hundarna vara tillsammans ett par timmar samt att vi jobbar med att belöna Paddis ordenligt så fort den lille kommer i närheten. För att stärka hennes positiva ”mode” och minska hennes känsla för obehag när han kommer i närheten.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s